Idag gör jag ett snabbt inlägg. Skall iväg nu på förmiddagen till Uppsala och göra ett besök hos 2 vänner, sedan efter lunch skall jag till mitt jobb på gruppboendet och vara med på arbetsplatsträffsmöte, måste hålla sig uppdaterad när man inte ha jobbat sedan i början av mars månad där.
Körde bil första gången sedan op i måndags....och med råge kan man säga, men det gick bra, fast det känns. Min sambo har känt av att det värker i vänstra sidan sedan i fred kväll när vi åkte fr Öregrund. Han jobbade i måndags, men när han kom hem tyckte jag att han skulle uppsöka en läkare eftersom han fortfarande hade ont och bortdomning. Slutade med att vi åkte till akuten på kvällen vid nio tiden och blev kvar där hela natten, och när jag åkte därifrån vid sextiden för hans kollega var tvungen att hämta firmabilen som stod hemma. Så det var bara att åka dessa 4,5 mil hem och när jag kommer hem så ringer sambon och då har läkaren varit där och han är klar. Det blir en snabbdusch för att vakna och åka tillbaka 4,5 mil till Uppsala och hemigen......snacka om att jag fick köra bil mycket första gången. Till saken så trodde de att han hade fått bältros...fast han inte fått utslag ännu och därför gör det ont......men jag är tveksam till om det är det hmmm. Det blev inte ett så lite inlägg som jag trodde hahaha. Ska nu ta och äta frukost och göra mig i ordning.
Tusen tack för alla goa kommentarer, har inte hunnit med alla ännu, men jag betar av eftersom.
Hej! Åhh kan tänka mig att det känns att åka bil efter op.Jag kan inte köra bil på flera veckor heller när min vänstra knä hoppar ur led. Jobbigt. MEN oj! Ni har då fått fram och tillbaka här ser jag. Usch,hoppas det är bättre med honom nu då. Ha en underbar dag nu Britt! kram
SvaraRaderaKul att få komma tillbaka till jobbet lite :)
SvaraRaderaså roligt att du kör bil men inte bra att du känner av det ,men du ska se att det försvinner med tiden
SvaraRaderaha det bra
kramiz
Kikar in och önskar både dej och sambo fortsatt bättring...och ha de bra på APT... Man känner sig lite offside när man varit borta så pass länge..men det går snart så är det som vanligt igen...men du skall väl inte börja arbeta ännu eller?
SvaraRaderaTake care;) Kram Maud
Hej!
SvaraRaderaVisst känns det bra, att du kommit så långt att du kan göra bil igen. Överansträng dej inte bara. Hoppas du haft en trevlig dag på jobbet och bland dina vänner.
Kram Birgitta
Hej hihih ja man kan ju försöka norpa dom via datan! Hihih Gravhjärtat är jätte fint, kul att få se den i verkligheten sen. OJ hoppas nu att han får medicin och att det snart går över. Hoppas ni inte får sitta i timmar bara, det brukar man få göra på akuten!VI hörs mera kram
SvaraRaderaMin mormor hade bältros...minns att jag fick pudra hennes rygg....Usch vad jobbigt för honom..hoppas att det inte är det nu utan något annat övergående.
SvaraRaderaTa det lugnt nu du....
Kram Anne-Lee
Önskar er en god bättring! Mina sydda påsar som du frågade om är cirka 20 x 19 cm, d v s ganska små. Motivet är detsamma som du har på en lavendelstrut i högerkanten.
SvaraRaderaSka försöka lägga mig i tid för en gångs skull för att förhoppningsvis vara piggare i morgon bitti, men tjejerna tittar på film och verkar inte vara på väg att lägga sig precis så det ser inte lovande ut.
Kram Anki
Hej min fina Britt , hoppas det inte blev nåt allvarligt med gubben din , hur länge ska du vara sjukskriven ? Hoppas det gick bra på jobbet var väl kul att träffa arbetskompisarna . Jag har varit borta några dagar hos min dotter o barnbarn alltid härligt att träffa dom Kramisar /STINA
SvaraRaderaoj hoppas det är bättre med din man,och var rädd om dig oxå
SvaraRaderakram på dig
Du får ha det så trevligt imorgon. Hoppas det ordnar sig med mannen.
SvaraRaderaDet låter kul att besöka jobbet, då kan jag också längta efter att få jobba.
Kram
Det är viktigt att man håller sig ájour med sin arbetsplats, hoppas att allt blev bra.
SvaraRaderaResten av dagen var ju inte så lyckad. Kanske att du fick träna på bilkörning, bara det inte blev för mycket.
Har sambon bältros, då känns det, jag vet. Utslagen kom inte på samma gång som smärtan.
Tag det lugnt båda två och tro på en bättre morgondag.
Kram Viola